Fakta Nostalgi

Tänker döva i ord?

2009-04-10T17:44:00.000-07:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap
Årgång: 1994
Nummer: 6

Tänker döva människor i bilder och symboler? Eller formar de sina tankar i ord? Och använder döva ord i sina drömmar?

Människor, som fötts döva, lär sig sällan att tala. Därför har döva länge fått kämpa mot fördommen att man inte kan tänka om man inte har ett talspråk. Men döva klarar sig fint utan ord. De tänker i bilder, symboler och teckenspråk. De flesta döva är visuellt inställda och använder ögonen med större uppmärksamhet än flertalet hörande. Det smittar av sig på deras tankar.
Teckenspråk är de dövas modersmål och allt kan uttryckas med tecken. För en som fötts döv kan det talade språket aldrig bli annat än ett besvärligt främmande språk. Men efter hand som en döv lär sig delar av det talade språket kan orden härifrån naturligtvis ingå i hans eller hennes tankar.
Då teckenspråket är så viktigt är det inte underligt att döva primärt drömmer på teckenspråk, men det händer att döva drömmer om talade ord, precis som vi hörande i drömmar kan uppleva saker vi inte själva har erfarenhet av.

Får Hondjur orgasm?

2009-02-22T21:43:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap

Årgång: 1994
Nummer: 6

Om djurhonor får orgasm, vilken funktion har den då? Parar de sig bara för att de njuter av det eller bara för att säkra släktets fortbestånd?

Honorna hos en del apor och hos bruna råttor upplever ett orgasmliknande tillstånd under parning. Forskarna har mätt sammandragningar i slidan hos djuren under orgasmen. Det är samma typ av sammandragningar som kvinnor har. Däremot är det omöjligt att veta vad djuren känner under orgasmen. Forskarna kan bara konstatera att djuren på flera punkter uppför sig som kvinnor. Men det är inte därmed säkert att de upplever någon njutning. Orgasmens pumpande rörelser är kanske bara ett sätt att hjälpa sperman upp i livmodern.
Forskarna har dock sett svartsjuka makakapor avbryta andra apor under parningen just vid tidpunkten för orgasmen. Det tyder på att aporna har känslomässig glädje av sex.

Varför uppstår likstelhet

2009-02-21T15:37:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap
Årgång: 1997
Nummer: 13

Kroppen blir ju stel, när vi dör. Hur kommer det sig, och hur snabbt inträder likstelheten?

Likstelhet orsakas av en kemisk process. När döden inträder, fortsätter den kemiska aktiviteten i kroppens muskler en tid. Eftersom kroppen inte tillförs syre, anhopas emellertid mjölksyra i musklerna och de blir sura - precis som muskler som utsätts för hård fysisk ansträngning.
Också musklernas proteiner har inflytande på likstelheten. De klumpar nämligen ihop sig och gör musklerna stela. Stelheten upphör, när proteinerna bryts ned.
Likstelheten inträder 2-5 timmar efter att personen dött, och är fullt utvecklad efter tio timmar. Den kan emellertid inträffa efter några minuter, om den döde hade feber, eller om termeraturen i omgivningen är hög. Barn blir generellt tidigt stela efter döden.

Terrier är världens farligaste hund

2009-02-15T06:16:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap

Årgång: 1988
Nummer: 5

Världens farligaste hund är den amerikanska Staffordshire bullterriern. Trots att bara cirka en procent av USAs omkring 50 miljoner hundar är av denna bullterrierras, bär denna ras skulden till 20 av 28 dödsfall, som beror på hundar i USA sedan 1983.
Staffordshire bullterrier är en avkomling till engelsk jättehund. Fastän hundslagsmål som "sport" inte är tillåtna i USA har sporten alltjämt en stor illegal utbredning. Det innebär att många hundar uppfostras till stridslystna bestar, som fullständigt ignorerar smärta.
En stadsfullmäktigemedlem i New York har föreslagit att alla bullterrierägare måste försäkra sina hundar upp till 100 000 dollar i ersättning. Förslaget innehåller också ett förbud mot att nya ägare av sådana hundar kommer till.

Tionde januari 1990 finns inte.

2009-02-14T16:24:00.000-08:00

Tidskrift: Fakta
Årgång: 1990
Nummer: 1

Internationella standardiseringsbyrån, ISO, har bestämt sig: tionde januari 1990 finns inte. Det skall heta 1990-10-01.

På den gamla goda tiden spelade det inte någon särskild roll hur man skrev datum. Det var ingen som hade problem med att förstå att "Första maj 1935" avsåg den första dagen i månaden maj år 1935 e Kr.
Men med den ökande internationaliseringen blev det besvärligare, för naturligtvis skriver man inte datum på samma sätt över hela världen. Och med datateknikerns ankomst blev problemet akut. Det går inte att be en dator leta efter dokument som lagrades "nittonde september 1989". Däremot kan du be maskinen leta efter ett dokument som blev lagrat 89-09-19, eller något liknande.
Problemet är alltså att det finns ett otal sätt att skriva t.ex. "tionde januari 1990": 10.1.1990, 90-01-10 ,900110, 10/1-90, osv. För att inte tala om amerikanernas förvirrande och bakvända "1/10-90".
Den internationella standardiseringsbyrån har äntligen fattat ett beslut i ärendet, som har diskuterats fram och tillbaka i flera år. Beslutet innebär en seger för det system som vi i Sverige har använt länge: följden år-månad-dag. Men än så länge tycks det bara vara Sverige som följer den internationella standarden.

Optisk kabel tio mil under vattnet

2009-02-14T05:45:00.000-08:00

Tidskrift: Fakta
Årgång: 1990
Nummer: 1

Den längsta glasfiberkabeln i ett stycke som hittills har lagts ut i havet går mellan de filippinska öarna Cebu och Negrod. Öarna ligger tio mil från varandra har nu fått förbindelse genom en fingertjock sjökabel.
Kabeln innehåller fyra tunna optiska fibrer. Två av fibrerna används för telefonsamtal och kan överföra 1920 telefonsamtal samtidigt.
Kabeln tillverkades i en sammanhängande längd vid Siemens kabelverk i Västtyskland. Produktionen tog fem dagar och ställde mycket stränga krav på kvalitet, Kabeln lades ut med hjälp av en undervattensplog, betjänad från en båt. Plogen grävde ned kabeln i havsbottnen, samtidigt som alla kabeldata kontinuerligt övervakades och mättes.

Mystiskt runt stort klippansikte på Mars

2009-02-13T19:28:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap

Årgång: 1988
Nummer: 12
Artikelförfattare: Okänd

Datorbehandling av gamla bilder från Mars har lett till nya teorier om hur det 1,5 kilometer långa ansiktet bildats.

Med hjälp av en dator har en amerikansk vetenskapsman analyserat bilderna av det jättelika klippansiktet på Mars. Det har lett till nya teorier om ansiktet, som fotograferades av rymdsonden Viking 1976.
Trots våldsamma diskussioner när bilderna kom, har USAs rymdstyrelse NASA hållit fast vid att likheten med ett ansikte beror på en viss belysning, Men nu har vetenskapsmannen Marc Carlotto kunnat bevisa att hela klippan i grova drag har formen av ett ansikte.
På Vikings bilder kan man se drygt hälften av ett 1,5 kilometer långt ansikte, men med ny datorteknik har Carlotto kunnat rekonstruera klippans tredimensionella form. Dataprogrammet använder sig av skuggorna och de vinklar bilderna tagis från, för att beräkna hela klippans struktur.
Den rekonstruerade bilden avslöjar att klippan är ganska geometrisk. Det finns ett ögamer än bilden visar och munnen fortsätter. Dessutom finns det tydliga spår av en näsa, som dock set ut att vara bruten. I sin beskrivning av resultatet antyder vetenskapsmannen försiktigt att analysen perkar på att klippan möjligen inte skapades naturligt. De flesta forskare, som sysslat med ansiktet på Mars, håller dock fortfarande fast vid att det rör sig om en stenformation, skapad av vinden.
Andra, som utrustats med en livligare fantasi, nöjer sig inte med att se på ansiktet. Det har nämligen visat sig att det finns en rad pyramidformade klippor i landskapet nära det mystiska jätteansiktet.
Det har lett till teorier om att ansiktet är en del av ett större ruin komplex på Mars. Teorier, som emellertid inte tas särskillt allvarligt i rymdforskarkretsar.
Innan man kan uttala sig ytterligare ifrågan, är det nödvändigt att fotografera hela området mycket grundligare än vad sin gjordes av Viking. Här kan de två Phobossonderna kanske hjälpa till med en lösning på problemet, när de kommer fram till Mars och går in i en bana runt planeten.

Dator rengör repade stenkakor

2009-02-13T19:15:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap

Årgång: 1988
Nummer: 12
Artikelförfattare:Okänd

Det är nu möjligt att rensa gamla band och skivor från repor och smuts på ytan, så att musiken kan reproduceras på compact discs i fin kvalitet.
Rengöringen sker med hjälp av ett datorsystem, NoNoice, som använder sig av digitalteknik. Musiken omvandlas till digitala koder och lagras på disketter. När till exempel bakgrundsbuller eller repor skall avlägsnas, identifierar datorn de främmande ljuden och ersätter dem med syntetiskt anpassat ljud. Det är möjligt därför att musikstycket delas upp i mer än 53 miljoner signaler i sekunden.
För att bevisa systemets förträfflighet har Philips utgivit två klassiska skivor från 1928 på CD.
Kvaliteten på skivorna var annars så dålig att inget bolag tidigare hade vågat ge ut dem i denna form.

Hur framställer man konstgjord snö

2009-02-13T18:02:00.000-08:00

Tidskrift: Illustrerad Vetenskap
Årgång: 1988
Nummer: 12
Artikelförfattare: Hans Ebak

Konstgjord snö är vattendroppar man har fått att frysa till is. Med snökanoner pumpas kallt vatten över snöfattiga skidsportorter, som härigenom täcks av ett lager iskorn. Det liknar snö, men är inte lika finkorniga som naturlig snö.
Det kalla vattnet, som måste ha en temperatur på precis över fryspunkten, pressas genom ett munstycke. Härvid finfördelas vattnet och sänds upp i luften i en kraftig stråle med en lämplig spridning på väg upp i luften. Precis framför munstycket är ett kraftigt kylelement placerat, som liksom en frys kyler det finfördelade vattnet, så att detta börjar frysa till is på väg genom luften.
Lufttemperaturen över snökanonen bör vara under fryspunkten, ju lägre desto bättre, för att vattendropparna skall helst frysa till is innan de träffar underlaget på pisten. Därvid blir de självständiga små iskorn.
Om luften inte är tillräckligt kall, hinner inte vattendropparna att frysa till is innan de faller ned, De fryser därför ihop när de träffar underlaget och det bildas ett grynigt islager med en hård yta. Den är inte lämplig för skidåkning.
Naturlig snö består av mycket små snökristaller, som bildas i molnen vid kondensation av vattenånga direkt på iskristallerna. Processen försiggår vid mycket låga temperaturer, varvid iskristallerna blir mycket fina och tunna. Isen har sexkantig kristallform och därför är alla snöflingor uppbyggda som sexkantiga stjärnor med tunna spetsar.
Den nyfallna, naturliga snön är därför mycket finkornig och porös. Den bildar ett lätt puderlager, som är idealiskt för skidåkning.
Den konstgjorda snön uppnår inte denna finkorniga struktur. Men de flesta skidåkare är eniga om att den är en god ersättning.